Direktlänk till inlägg 21 maj 2013
De här två senaste dagarna har varit tuffa.. skitjobbiga rent ut sagt. Petitesser tycker ni kanske.. men inte för mig!
Igår började det med att Thilda fick utslag. Små små röda prickar med rodnad runt om. Hon hade mest i ansiktet, på huvudet, i nacken och på halsen. Men prickar fanns även på resten av kroppen, men utan rodnad. Sen märkte jag att öronen var väldigt röda. Jättekonstigt, så jag ringde 1177 för att få lite tips och råd. Hon frågade en massa frågor, tex om öronen var svullna? Bara röda, sa jag. Hon sa att jag skulle avvakta och ringa till BVC imorgon (läs; idag) så dom kunde ta en titt på det.
När det hade gått tio minuter fick jag ringa tillbaka. Ena örat hade blivit svullet, det var minst dubbelt så stort som det andra örat. Då blev sköterskan lite förundrad och tyckte absolut att vi skulle kolla upp det. VC i Grums hade ingen tid för oss och Gripen tog inte emot barn under 6 månader, så det fick bli akuten helt enkelt. När vi väl fick träffa läkaren så var utslagen borta och svullnaden på örat hade gått ner avsevärt. Så det var hej och hejdå på en gång. Vad det var får vi aldrig veta. Hoppas det håller sig borta bara! De trodde att det var nässelutslag.. det kunde medföra svullnad i vissa fall. Hur som helst så mår hon bra! Tack gode gud för det. Man blir ju orolig för minsta lilla när det gäller ens barn.. Ständig oro.
Idag då? Jo.. jag och Daniel har haft en hetsig diskussion. Igår fick jag ett samtal från ett innebandylag som spelar i de högre divisionerna, som ville att jag skulle börja spela för dom. Shit, va kul - tänkte jag och blev mer och mer sugen på det ju mer jag tänkte på det. Sen idag ringde ett annat lag i nån division lägre, som också ville att jag skulle spela för dom. Det senare budet ville jag nappa på direkt! Men sa såklart att jag ska prata med sambon så får vi se vart det leder.
Jag brinner ju för innebandyn och den har varit en stor del av mitt liv LÄNGE. Trodde inte jag kunde leva utan att spela, men tro det eller ej - det går faktiskt! Kan säga att vi kastade över bollen till varandra länge, jag och Daniel. Vi pratade i flera timmar om det. Till slut insåg jag att det kommer inte fungera. Kolla här.. ett heltidsjobb, halvtidsstudier, 2 barn och en sambo - och sen innebandy på det? Nä, naiva Marie fick bli insiktsfulla Marie. Hur mycket jag än vill spela så går både familjen och jobb och studier före. Men det svider. Det gör ont.
Helt utan innebandy blir jag dock inte. Ska antagligen vara med i ett lag i korpserien. Då är det bara matcher på söndagar, inget annat. Inga träningar, ingenting. Så får det bli helt enkelt. Marie lär sig prioritera! Gör om - gör rätt! Eller gör rätt från början :) Jag är nöjd med mitt beslut! Även om det känns tufft!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 |
|||||
6 | 7 | 8 | 9 |
10 |
11 |
12 | |||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 |
|||
27 | 28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|